Morgonmys
Fick en riktigt lyxig morgon idag, lilla E vaknade som vanligt strax efter klockan fem i morse med ett glatt humör. Efter amning och "lillfrukost" till mamman från pappan, somnade bebisen så gott i vagninsatsen och jag kunde smyga in till stortjejen. Där fick jag ligga i en timme, ända till halv åtta, hon som brukar vakna halv sju i vanliga fall. När hon vaknade var hon också på bra humör och vi låg och kramades en stund i sängen. Självklart hann vi med att bli osams innan det var dags att gå till fsk. Idag blev det ett litet sammanbrott för att hon inte nådde galonvantarna som hängde högst upp i torkskåpet och för att jag inte kunde hjälpa henne, eftersom bebisen hade skitit ner sig för andra gången... Detta till trots blev det en liten promenad till dagis, den första faktiskt över ängen med vagn sen snön kom... liiite blött med gympadojjor, men det gick, blev bara lite blöt.
Tog stora vägen tillbaka och glodde argt på de som kom farandes i 70, 80 och faktiskt uppemot 90 km/h på vår 50-väg... Nej, jag hytte inte med näven, visade inte fingret, gjorde inte "sakta-ner-tecken" eller gick ut demonstrativt långt i vägen - inte idag i alla fall...
Eftersom det blåste så kallt, var jag inte så sugen på en långpromenad så det blev bara en kortis ner till bryggan för att kolla is- och fågelläget. Sen hem för att mötas av en gosig katt som var på superhumör, inte bara vi människor som blir glada av våren...
Nu sitter den lilla och övar på att få sina händer att göra som hon vill, inte det lättaste när man bara är tre och en halv månad...
Kvart över tre i morse sa katten till att hon ville ut, då hörde jag att vi hade finbesök i träden här ute... En kattuggla satt på grannens tomt och hoade rejält högt. Hade det inte varit för att jag har en bebis som behagar vakna klockan fem så hade jag tagit en uggleletarpromenad med ficklampan i högsta hugg... det får blir en annan gång.
Tog stora vägen tillbaka och glodde argt på de som kom farandes i 70, 80 och faktiskt uppemot 90 km/h på vår 50-väg... Nej, jag hytte inte med näven, visade inte fingret, gjorde inte "sakta-ner-tecken" eller gick ut demonstrativt långt i vägen - inte idag i alla fall...
Eftersom det blåste så kallt, var jag inte så sugen på en långpromenad så det blev bara en kortis ner till bryggan för att kolla is- och fågelläget. Sen hem för att mötas av en gosig katt som var på superhumör, inte bara vi människor som blir glada av våren...
Nu sitter den lilla och övar på att få sina händer att göra som hon vill, inte det lättaste när man bara är tre och en halv månad...
Kvart över tre i morse sa katten till att hon ville ut, då hörde jag att vi hade finbesök i träden här ute... En kattuggla satt på grannens tomt och hoade rejält högt. Hade det inte varit för att jag har en bebis som behagar vakna klockan fem så hade jag tagit en uggleletarpromenad med ficklampan i högsta hugg... det får blir en annan gång.
Kommentarer
Trackback
