Familjeliv en lördagskväll
D har haft hjälp av sin pappa idag med att fälla träd på tomten. Att fälla träd lockar fram något ursprungligt och machoaktigt i min sambo. Han går runt på tomten och tittar på träd som om han vet vad han gör. Ungefär som när folk tittar på en bil och sparkar på däcken för att man ska tro att de är bilkännare. Det finns liksom ingen vits med det hela, men det känns som om det SER bra ut när man gör det... Eller nåt. I alla fall var det idag två, ganska små träd som fick stryka på foten. En tall och en gran, eller inte vet jag. Jag satt inne och matade bebis hela dan. Börjar tro att maten inte riktigt räcker till längre. Hur som helst så har jag spenderat större delen av dagen tillsammans med lilla E i amningsfåtöljen. Och två träd färre på tomten... Stora E, som regisserade morbror till att på börja städningen av lekstugan igår, har idag aktiverat farmor på samma uppgift. Jag har inte varit ute och kollat, men skulle gissa att det snart nog är färdigstädat där ute utan arbetsinsats från hennes sida. 
Det skulle ha varit whiskykväll här hemma med gänget som åker till Islay om några veckor, men två föll ifrån så den tredje tog med sig familjen och kom hit i stället. Så på så sätt blev det två jämngamla bebisar som skrek i kapp här hemma.
Emellanåt tittade de på varandra under tystnad, varpå den ena helt plötsligt blev rädd, började skrika så den andra blev rädd och svarade med samma mynt... Ett tag var det inne att sympatigråta också, om min bebis fick magknip, tröstade den andra bebin med att stortjuta också. Ibland är det livat värre att vara småbarnsförälder... 
Snart åker D och sippar på dram efter dram efter dram...
