Ensam mamma
Nu har stora tjejen åkt med farmor och farfar till landet och jisses så tomt det blev!!!
Den lilla bjuder ju inte så stort motstånd i disukssioner direkt.
Ja, ja, vi ska nog klara oss, men det värker lite i "mammamagen" utan den stora.
Jag har fått oförskämt mycket sömn de senaste nätterna då jag gått och lagt mig tillsammans med storasyster vid halv niotiden och sedan fått sova till både fem och sju på morgonen! Ikväll kan jag kosta på mig att stanna uppe lite längre skulle jag tro.
Pappan har det superbra på sin skotska ö med whiskyprovning och cykling mellan destillerierna. Igår när jag ringde skulle de precis gå ner på stranden i strålande solsken för att äta sin fish and chips. Helt okej!
I natt vaknade storasyster av en mardröm, inte ledsen och livrädd som det ofta kan vara, utan väldigt lugnt och sansat. Det är många tankar kring vargar och björnar nu... Mamman fick ta fram den store pedagogen och förklara att det inte finns vargar och björnar här. Nej, jag SA ju ingenting om vargarna i Riala... kändes inte riktigt rätt...
Nu var hon lite bekymrad över varg- och björnbeståndet hos farmor och farfar på landet (Bergshamra, ganska nära Riala...) Tror nog att hon får annat att tänka på när hon väl kommer dit...
Överlag har det gått betydligt bättre än jag trodde att vara ensam med två små barn i nästan en vecka. Ja, nu är ju inte pappan hemma ännu på några dagar, men så långt har det gått bra i alla fall. Jag måste säga att jag är grymt imponerad av alla ensamstående föräldrar som klarar av detta hela tiden... att ta hand om barnen alltså!
När storasyster var liten, som lillasyster nu ungefär, tyckte jag att allt var så bökigt, typ att springa in på Flygis och handla en liten mjölk eller så. Men HALLÅ!!! Det var väl ingenting jämfört med två barn... Tänk så lätt det egentligen var med en liten tjej, nu är det bara att gilla läget och anpassa livet efter två små prinsessor. De som har fler barn är två, och/eller är ensamstående, är verkligen mina hjältar! Att ni orkar!
Nä, nu är det nog dags att ta hand om den lilla stjärnan, lite blöjbyte, bus och så småningom lite lunch, både för henne och mig.
Får man bjuda på några bilder från mammas finfina blommor i trädgården:
Slutligen, ett förgätmigejhjärta...
Den lilla bjuder ju inte så stort motstånd i disukssioner direkt.
Ja, ja, vi ska nog klara oss, men det värker lite i "mammamagen" utan den stora.
Jag har fått oförskämt mycket sömn de senaste nätterna då jag gått och lagt mig tillsammans med storasyster vid halv niotiden och sedan fått sova till både fem och sju på morgonen! Ikväll kan jag kosta på mig att stanna uppe lite längre skulle jag tro.
Pappan har det superbra på sin skotska ö med whiskyprovning och cykling mellan destillerierna. Igår när jag ringde skulle de precis gå ner på stranden i strålande solsken för att äta sin fish and chips. Helt okej!
I natt vaknade storasyster av en mardröm, inte ledsen och livrädd som det ofta kan vara, utan väldigt lugnt och sansat. Det är många tankar kring vargar och björnar nu... Mamman fick ta fram den store pedagogen och förklara att det inte finns vargar och björnar här. Nej, jag SA ju ingenting om vargarna i Riala... kändes inte riktigt rätt...
Nu var hon lite bekymrad över varg- och björnbeståndet hos farmor och farfar på landet (Bergshamra, ganska nära Riala...) Tror nog att hon får annat att tänka på när hon väl kommer dit...
Överlag har det gått betydligt bättre än jag trodde att vara ensam med två små barn i nästan en vecka. Ja, nu är ju inte pappan hemma ännu på några dagar, men så långt har det gått bra i alla fall. Jag måste säga att jag är grymt imponerad av alla ensamstående föräldrar som klarar av detta hela tiden... att ta hand om barnen alltså!
När storasyster var liten, som lillasyster nu ungefär, tyckte jag att allt var så bökigt, typ att springa in på Flygis och handla en liten mjölk eller så. Men HALLÅ!!! Det var väl ingenting jämfört med två barn... Tänk så lätt det egentligen var med en liten tjej, nu är det bara att gilla läget och anpassa livet efter två små prinsessor. De som har fler barn är två, och/eller är ensamstående, är verkligen mina hjältar! Att ni orkar!
Nä, nu är det nog dags att ta hand om den lilla stjärnan, lite blöjbyte, bus och så småningom lite lunch, både för henne och mig.
Får man bjuda på några bilder från mammas finfina blommor i trädgården:
Slutligen, ett förgätmigejhjärta...
Kommentarer
Trackback
