sagapau

D har haft hjälp av sin pappa idag med  att fälla träd på tomten. Att fälla träd lockar fram något ursprungligt och machoaktigt i min sambo. Han går runt på tomten och tittar på träd som om han vet vad han gör. Ungefär som när folk tittar på en bil och sparkar på däcken för att man ska tro att de är bilkännare. Det finns liksom ingen vits med det hela, men det känns som om det SER bra ut när man gör det... Eller nåt. I alla fall var det idag två, ganska små träd som fick stryka på foten. En tall och en gran, eller inte vet jag. Jag satt inne och matade bebis hela dan. Börjar tro att maten inte riktigt räcker till längre. Hur som helst så har jag spenderat större delen av dagen tillsammans med lilla E i amningsfåtöljen. Och två träd färre på tomten... Stora E, som regisserade morbror till att på börja städningen av lekstugan igår, har idag aktiverat farmor på samma uppgift. Jag har inte varit ute och kollat, men skulle gissa att det snart nog är färdigstädat där ute utan arbetsinsats från hennes sida.



Det skulle ha varit whiskykväll här hemma med gänget som åker till Islay om några veckor, men två föll ifrån så den tredje tog med sig familjen och kom hit i stället. Så på så sätt blev det två jämngamla bebisar som skrek i kapp här hemma.

Emellanåt tittade de på varandra under tystnad, varpå den ena helt plötsligt blev rädd, började skrika så den andra blev rädd och svarade med samma mynt... Ett tag var det inne att sympatigråta också, om min bebis fick magknip, tröstade den andra bebin med att stortjuta också. Ibland är det livat värre att vara småbarnsförälder...


Snart åker D och sippar på dram efter dram efter dram...

I morse skuttade stora E till bilen med håret i tofs och med en keps på huvudet.
- Mamma, såg du, jag var tvungen att hålla i kepan med händerna så den inte blåste av...
När vi kom till dagis så hade i princip alla barn keps på sig, nu är våren här på allvar!


Snart kommer dessa skönheter också!


Igår sken solen och vi bestämde att åka till "vår" strand för att äta mellis och gräva lite i sanden. Vi hann inte mer än att sätta oss förrän det började regna, trist, men så är det ju den här tiden på året.

Jag promenerade iväg till Lännagården för att träffa en granne som är trubadur, för att sjunga lite och smida lite planer. Klockan var halv nio på kvällen när jag gick och det var faktiskt ljust ute! Så underbart! Det här är nog årets bästa tid, när ljuset kommit tillbaka, fåglarna sjunger och man vet att man har hela långa sommaren framför sig.

Idag har jag träffat en kompis som också är föräldraledig med kille i  samma ålder som min lilla tjej. Det blev en härlig promenad i solen och en massa prat. Nu är stortjejen på dansavslutning med pappan och jag och bebin busar i babygymet här hemma.



Gårdagens händelse är att vi fick en ny liten syssling till våra tjejer, en liten kille på hela 53 centimeter! Ska bli kul att få träffa den lille så småningom. Det är faktiskt den första killen i syssling/kusinskaran, av sju sysslingar är det alltså sex flickor och nu en pojke... Ska bli kul att se vilken sort det blir på den kusinen som är beräknad att komma i augusti...

Kände mig otroligt ostrukturerad när jag skrev gårdagens inlägg… Ibland finns det bara tid att skriva två rader i taget, när man då ska ta upp  där man slutade går det inte riktigt att minnas vad det var man skulle skriva.

Idag har stora tjejen varit hemma och ledig från dagis. Vi hade tänkt åka iväg och göra nåt, men någonstans tog orken och lusten slut. Vid tvåtiden på eftermiddagen hade vi i alla fall duschat och klätt på oss och lyckades ta en promenad på en halvtimme. Målet var att söva lillasyster så att vi kunde sätta oss i solen och mysa lite och dricka saft. Jodå, visst somnade hon, men halvvägs in på det första Mariekexet vaknade skruttan igen och pockade på uppmärksamhet. Högljutt… Så, det blev mysfika på trappen med bebis sittandes mellan benen för att hon ville vara med.

 Där sitter jag, lätt irriterad över situationen, att aldrig kunna göra något som blir som man har tänkt sig, när stora tjejen som ligger på mage och äter ett kex, säger:

-          Lycka är, att gå på picknick med mamma och mysa…

All irritation rann av mig på momangen och det blev ett litet kramkalas istället. Tänk att det krävs så lite, både för stortjejen att tycka att det är mysigt och för mamman att sluta irritera sig på saker man inte kan kontrollera…

Igår kom morfar på besök och hade med sig paket, både till fyraåringen och till mamman... Stora E fick något hon längtat efter lääänge, nämligen en "Kittydator", en lek- och lärdator med Hello Kitty. 45 olika spel och pedagogiska uppgifter. Behöver jag säga att hon blev något nöjd. Inte så länge morfar var kvar, då var hon så där lite generad och tyckte det var lite pinsamt, men glad, det märktes det att hon var. Idag har datorn gått varm vill jag lova och hon har redan några favoritspel. 

 Nu har jag ett par minuters respit, bebisen ligger i gymet och är nöjd så länge en av plastringarna hänger rakt ner i munnen på henne. Stora tjejen umgås med pappan, eller, de byter till sommardäck på min bil så att jag kan köra lagligt. Snart blir det nattamat för den lille och tandborstning för den store. Passar på att uppdatera bloggen och kanske lite blandad surfning på det.

Så där ja! Nu var helgens tre kalas avklarade, puh...
I fredags fyllde undertecknad år och bjöd hit lite olika släktingar på middag. Vi skulle bjuda på en supergod gryta som innehåller bland annat fläskfilé och korv, som svärmor introducerat i familjen. Eftersom vi skulle bli tio vuxna och två små barn så innebar detta att mängden gryta blev ganska stor. Så stor att våra kastruller och vår gryta inte räckte till, dessutom fungerade svärmors medtagna kastrull inte på vår induktionshäll, paniken började infinna sig. Jag hittade woken som kunde fungera som tillfällig förvaring av maten...

Lördagens kalas för fyraåringen och hennes kompisar löpte på enligt plan. De lekte superbra med varandra i stort sett utan oss vuxna. Det enda som hände som krävde vuxeninblandning var när en av tjejerna snodde prinsesskorna från en annan... Då fick mammorna träda in och medla genom att bestämma att de kunde antingen turas om, (föll inte i god jord) eller ha en (!) prinsessko var! Vet ej hur de löste det, men bråket slutade i alla fall.



Tjejerna var både inne i Es rum och i lekstugan och lekte och nu är båda ställena i stort behov av städning... Det fick mig att minnas en gång när jag var ungefär i Es ålder och skulle bjuda hem mina dagiskompisar. Mamma hade tvingat mig att storstäda mitt rum i vad som kändes som flera timmar. När så kompisarna kom hem tog det inte många minuter innan det såg ut som en bomb briserat... Det finns en bild på mig när jag sitter i mitten av kaoset av dagiskompisar och leksaker och ser väldigt olycklig ut. Att jag är en ordningsmänniska skulle nog inte alla hålla med om, men även om jag kan leva i totalt kaos och oordning utåt sett så skriker det inom mig . Kanske jag bara är rädd att om jag släpper ordningsgalningen lös så slutar det med att jag  blir intagen? Eller inte, vem vet, men det känns onödigt att chansa...

Doftminnen, ja, tänk vad många minnen man har som är förknippade med dofter... Kom att tänka på det nu ikväll när jag gick ut för att ta in tvätten. Uppvuxen i asfaltsförorten som man är, förknippar jag våren med doften av nyregnad asfalt, dammet som yr upp när man sladdar med cykeln, nya gympadojjor på nysopade gator, känslan av att gnugga handflatorna mot asfalten så att de blir så där härligt bortdomnade...

Nutida vårdofter får väl vara doften av samtliga grannar som står på sina tomter och eldar fjolårslöv, sly och annat bortstädad bråte och den underbara känslan av nytorkad tvätt som fått hänga ute i vårsolen... Företrädelsevis då INTE när grannarna eldat dock. Jag är i alla fall gruvligt glad att slippa använda allmänna tvättstugan i Brf/hyreshuset, speciellt efter att ha lyssnat på svärmor idag då hon klagade över just tvättstugan och reglerna där...

Har haft en trevlig fikadate idag med en före detta elev tillika blivande förstagångsmamma.... Trevligt, ännu trevligare blev det när ännu en elev kom förbi!
Åkte hem från Norrtälje för att försöka slita en motvillig tjej från förskolan, det tog som vanligt uppemot en halvtimme för henne att avsluta leken och säga hej då till kompisarna. Satt en stund i solen på kanten till sandlådan och njöt av solen, helt okej. Lilla E var på bra humör och flörtade hej vilt med de små tjejerna på dagis som nyfiket kom fram för att titta på bebisen.

Imorgon bitti blir det ett litet födelsedagsfirande, stora tjejen fyller fyra år! Det blir ordentligt firande på kvällen när D kommer från jobbet, sen blir det släktkalas på söndag och kompiskalas nästa lördag. Det är mycket nu...